Jag får inte riktigt ihop schemat för att hinna träna, förutom innebandy en gång i veckan. Jag har hört att jag bör prioritera annorlunda. Det ligger något i det men jag har inte lyckats ännu.

Viljan finns, musiklistor finns sparade på Spotify, jag har köpt nya löparskor och träningskläder men det räcker ju inte. Precis som då jag köper nya städartiklar och hoppas att huset ska hållas rent och lukta gott så inser jag att jag måste använda sakerna för att de ska ge resultat.

Innebandyn har dragit igång efter sommaruppehåll sedan i slutet av maj. Varje onsdag 20.00 börjar den och ca 20.10 har jag blodsmak i munnen. Jag tänker varje gång att jag borde ha gjort något för att förbättra konditionen mellan onsdagarna, men ikke. Vi är ett härligt gäng tjejer i blandade åldrar som träffas i byns gympasal. Riktigt kul är det. Svetten lackar, tempot är högt, mycket skratt och match på fullt allvar. Jag fick med mig chefen i onsdags. Jag tror att hon fick blodad tand.

Dagen efter vaknar jag ibland med träningsvärk. Jag tycker om träningsvärk, ett kvitto på att musklerna har fått arbeta. Det finns dock gånger då jag gärna hade sluppit den t ex när det gör så ont att jag fått backa nerför trappan för att undvika smärta i benen och har behövt "ramla" ner på toalettsitsen eftersom låren inte kan göra själva sätta-sig-rörelsen sakta.

 

Senast ändrad den 2017-09-15 @ 10:41