Flygtur från hästryggen

Vi, jag och dottern har förmånen att vara hästskötare i ett stall inte så långt bort. Vi har varit där varje vecka i över 5 år. I stallet finns just nu tre hästar och ett gäng svalebo med ungar. Emellanåt duckar jag när svalorna skickligt kommer flygande på väg till sina bo med mat åt skrikande svaleungar.

Det är lite lättare att vara hästskötare när solen skiner, gräset är grönt, fåglarna kvittrar och vindarna värmer. Det finns gånger då det är lite jobbigare. Ett exempel är när hagen är en stor geggapöl, det är tungt att köra rullebör och risken att ramla baklänges i kämpandet för att få den i rullning är överhängande. Det har hänt! Snabbt gick det, plötsligt satt jag i en blandning av gegga och hästbajs, inget jag kan rekommendera.

Uppdelningen hos oss ser ut så här, jag mockar och dottern rider. Jag tror nog att jag drog nitlotten där! Det var längesedan jag red så bilden jag har framför mig, att jag smidigt galopperar över fälten, är nog inte verklig om jag nu efter alla dessa år hade gjort ett försök. Jag hade nog mer liknat en hösäck som okontrollerat håller ett krampaktigt tag i tyglarna för att undvika en flygtur.

Härliga omgivningar gör att det har blivit många långa promenader och joggingskorna har åkt på några gånger. Rundor i skog, över fält, åkrar och på stigen längs havet ger en känsla av frihet. Doften av stall, halm, hö och häst när stalldörren öppnas är oslagbar. Några mysiga timmar med dottern och hästar väntar.

Trevlig torsdag alla!

 

 

Senast ändrad den 2017-07-20 @ 13:35