Bomull: Egyptisk, Mako, Percale

Bomullsläktet (Gossypium) är ett växtsläkte med cirka 50, såväl ettåriga som fleråriga arter. De växer vilt som buskar eller träd i de flesta tropiska trakter. Odling sker för det mesta i subtropiska och tempererade klimat.

Egyptisk bomull anses vara av särskilt hög kvalitet, eftersom dess fibrer är längre än andra sorter.

Mako eller Makobomull är en sorts tyg av silverglänsande, lätt guldbrun egyptisk långfibrig bomull.

Percalelakan är gjorda av finkammad bomull som ger en skön och lyxig känsla. En fördel med percale är att den inte drar åt sig lika mycket hår och damm som t.ex. satin. Percalelakan är alltså mycket lätta att sköta. Textilens trådar vävs i 90 graders vinkel och med ett 1:1 förhållande. Det betyder att lika många trådar går längs med, som sidled i textilien. Alla percaletextilier graderas efter trådtäthet (thread count), fler trådar ger vanligtvis ett mjukare och tjockare material. Vanligtvis måste textilen uppnå 200 i trådtäthet för att kallas percale. Andra faktorer som trådens färg och trådmaterial påverkar också textilens yta och känsla.

När blomman vissnar bildas en kapsel som innehåller många frön, som är bevuxna med långa fröhår(fibrer). Fibrerna kan förädlas till tråd och garn och av detta kan man tillverka tyg.

Bearbetad råbomull, som är ospunnen kallas vadd. Vadd har god vätskeupptagande förmåga, vilket kommer till pass i många hygieniska sammanhang.

Bomull svarar för cirka 30 % av den totala textilfiberkonsumtionen i USA och Västeuropa och cirka 50 % globalt sett.

Bomullens historia
Man har odlat bomull i Indien i stor skala i mer än 5000 år och Mayaindianerna tillverkade bomullsvävnader av hög kvalité redan på 600-talet f Kr.

I Manchester har bomullstyg vävts av importerad bomull sedan 1300-talet.

Bomull kom till Sverige under vikingatiden. Som råvara hade bomull mycket liten betydelse i Sverige ännu på 1700-talet. År 1813 anlades det första mekaniska bomullsspinneriet i Sjuntorp, västergötland och därmed grundades den mekaniska textilproduktionen i Sverige.

Kvalitén varierar med odlingsområdena. Egyptisk bomull anses särskilt bra, eftersom dess fibrer är mycket långa.

Världsproduktionen är omkring 22 000 miljoner ton per år.

Odlingsmetoder
Bomullsbusken behöver ett klimat med 175 till 225 frostfria dygn och under tillväxttiden rikligt med vatten. Under skörden är bomullsfibern känslig för regn, och för en god avkastning och god kvalitet krävs att skörden sker vid torrt och soligt väder.

Bomullsbuskens blommor slår ut som ljust creme-färgade, varefter de raskt skiftar till rosa inom loppet av några dagar. Blomman blir slutligen röd och faller av efter tre dagar.Frökapseln blir stor som ett hönsägg och efter cirka en månad har fibrerna uppnått sin fulla längd. När kapseln är mogen öppnar den sig och bomullsfibrerna sväller ut och torkar. I kapseln finns omkring 30 stora och tunga frön, som vart och ett har flera tusen fröhår, bomullsfibrer, vars egentliga uppgift är att sprida fröna med vinden.

Den moderna bomullsodlingen är mekaniserad för stordrift, men på många håll förekommer rent manuella odlingar. I USA, Europa och Australien är bomullsodlingen idag för det mesta mekaniserad.

Det finns två huvudtyper av maskiner för bomullsskörd: bomullsplockare och bomullsrivare. Den förra avlägsnar bomullen från frökapseln utan att skada bomullsplantan, medan den senare river av hela frökapseln. Den senare maskintypen används huvudsakligen där det är för blåsigt för att odla den sorts bomull som kan skördas med den skonsammare metoden, samt på sådana fält där man antingen kemiskt orsakat en avlövning, eller där kyla åstadkommit en naturlig sådan.

I tropikerna förekommer fleråriga arter, och om plantan inte avlövas eller fryser bort så fortsätter den att växa.

Viktigaste bomullsproducenterna finns i USA:s södra delar och Kalifornien, Ryssland och Kina följt av Indien, Pakistan, Argentina, Brasilien, Mexiko, Peru, Turkiet, Egypten och Sudan. I mindre skala odlas bomull även på vissa håll i Sydeuropa.


Fiberns uppbyggnad
Utanför kapselns fröskal bildar bomullsfibern ett fint nästan cirkelrunt rör med mycket tunn vägg. Fibern är fylld med protoplasma som när den nått sin fulla längd börjar omvandlas till en andra vägg av ren cellulosa (kol, väte och syre). Förändringen tar 1,5 till 2 månader beroende på art och odlingsförhållanden. Cellulosan bildas i olika lager som består av fibriller, mycket tunna, fina trådar som ligger i spiral. Dessa lager är växlande i S- och Z-snodd. Spiralerna har 20 till 100 vridningar per centimeter.

I fibrernas ytskikt och i de närmast underliggande cellskikten finns vax som skyddar fibern mot väta. Vaxet underlättar spinningen och gör fibern smidig, men måste tas bort före behandling som blekning, färgning och annan beredning där vatten eller vattenånga ingår. Vaxet avlägsnas eftersom dess funktion är att hindra vattnet från att tränga in i fibern.

När bomullsfibern mognar torkar den och faller ihop till ett band, som på grund av spiralbyggnaden vrider sig. Tvärsnittet i fibern ändras vid torkningen från nästan cirkelrunt till njurliknande form.

Behandling efter skörd
Råbomullen packas hårt i balar om 220 kg — 325 kg för leverans till spinnerier. Pressen vid packningen är så stark (50 MPa) att balen blir hård som trä.

I spinneriet luckras balen i balbrytaren och rensas från fröskal och annat skräp med hjälp av särskilda maskiner, som lämnar ifrån sig bomullen i form av meterbreda rullar, vadd. I vadden ligger fibrerna huller om buller.

Fibrerna läggs någorlunda parallella genom kardning i kardmaskiner och lämnar dessa i form av ett tunt flor. Floret dras ihop till ett löst, ganska tjockt band och förs till ett sträckverk, som kallas förslubb.

I en första etapp läggs 6 à 8 tillsammans och förs in mellan ett par roterande valsar. Den ena valsen roterar något fortare än den andra, vilket gör att bomullsfibrerna sträcks och rätas ut. Det utmatade materialet från två sträckverk läggs samman (dubblering) och leds till ett nytt sträckverk, mellanslubben, för en sträckning i en andra etapp.

Eventuellt upprepas dubbleringen i nya etapper i en eller flera finslubbar, tills fibrerna ligger raka och välordnat parallellt. I vissa fall går den kardade bomullen till en kammaskin, som kammar bort kortare fibrer. Dessa kortare fibrer kallas linters, och tas tillvara och används till bl a. papperstillverkning och cellulosaderivat.

Den återstående delen används för spinning av kamgarn, som blir av särskilt hög kvalitet p g a hög halt av långa fibrer.

Egenskaper
Bomullens stora tvättålighet, goda slitstyrka och förmågan att svalka i varma klimat bidrog snabbt till dess övertag över lin och ull som textilråvara.

Fibrernas ojämna yta (njurformen) gör att bomull lätt tar åt sig smuts och fordrar kraftig tvätt och hög tvättemperatur för att bli ren, men tack vare tvättåligheten skadas den inte av den hårda behandlingen.

Bomull har låg förmåga att isolera värme, vilket delvis beror på den låga elasticiteten. (Bomullsgarner är kompakta och innehåller lite luft.) Cellulosafibern leder bort värme från huden, vilket gör bomullskläder svala och lämpliga i varma klimat.

Bomull har mycket god motståndskraft mot både ljus och värme. Den torra fibern tål upp till 140 °C. För strykning eller varmmangling vid högst 200 °C måste bomullen vara fuktig.

Här kommer du till vårt sortiment av Sängkläder, Påslakan, Bäddset.

 

Din Varukorg

Din varukorg är tom.

Frakt
Frakt Sverige Fraktfritt
Gäller köp över 500kr 

100 kr Rabatt
på din nästa order när du handlar för 1000 kr.
Läs mer här.

Ordrar inkomna innan kl 14 skickas samma dag, gäller lagervaror.

14 dgr. ångerrätt.

Senaste Recensioner

5 STARS
Detta är den skönaste filt jag har haft, otroligt mjuk och skön. Dessutom jättefin.
5 STARS
är supernöjd, fina fönsterlöpare som jag letat länge efter. Kommer definitivt att handla mera samt rekommendera detta till mina vänner.

Mvh Annelie
5 STARS
Supernöjd. Färger och mönster är pefekt till inredningen i mitt kök.
Vid en snabb blick, tar man vaxduken för en \"riktig\" tygduk.

Trygg e-handel

Trygg e-handel